Socialförsäkringen vid utlandstjänstgöring

Var ska den anställda vara socialförsäkrad?

När en anställd inte längre arbetar i Sverige uppstår frågan om i vilket land personen ska ha sin socialförsäkring. Med detta menas från vilket land personen ska få sin lagliga rätt till olika förmåner, till exempel sjukpenning och föräldrapenning, samt var personen ska tjäna in allmän pension. Det innebär också att i samma land som personen ska vara socialförsäkrad, i samma land ska arbetsgivaren betala sociala avgifter (arbetsgivaravgifter). Försäkringskassan är den myndighet som beslutar om detta samt utfärdar intyg.

Huvudregel

Huvudregeln är att en person ska vara socialförsäkrad i det land som personen arbetar. Särskilda regler finns för de tillfällen när en anställd sänds ut av sin arbetsgivare för att arbeta i ett annat land, så kallad utsändning.

Arbete inom EU/EES

Varje land beslutar om sina egna försäkringssystem, ersättningsbelopp och avgifter. Det finns inte några gemensamma regler för socialförsäkringar inom EU. Däremot finns en viss samordning för att den som arbetar i olika länder inte ska förlora sina intjänade förmåner. Medborgare i länder inom EU/EES-området och Schweiz omfattas av EU-förordning 883/2004 som innehåller fyra viktiga principer.

1. Principen om en lagstiftning
   Huvudregeln är att den som arbetar i ett medlemsland ska tillhöra det landets socialförsäkring även om denne är bosatt i ett annat land.
2. Likabehandlingsprincipen
   En person som är medborgare i ett EU/EES-land och arbetar i ett annat EU/EES-land ska behandlas som arbetslandets egna medborgare.
3. Sammanläggningsprincipen
   När kvalifikationstiden för olika sociala förmåner beräknas ska alla försäkringsperioder i olika EU/EES-länder läggas ihop. Detta innebär att man kan få rätt till sina intjänade förmåner även om man inte har tillräcklig tid i varje enskilt land.
4. Exportabilitetsprincipen
   Förmåner, till exempel pensioner, ska utbetalas från det land där man tjänat in dem, även om man är bosatt i ett annat EU/EES-land.

Arbete i flera länder

Om den anställda bor i Sverige och arbetar i minst två olika länder inom EU/EES, i Schweiz eller i Storbritannien ska anmälan göras till Försäkringskassan för utredning om vilket lands socialförsäkring den anställda ska omfattas av.

Om den anställda bor i ett annat land inom EU/EES, i Schweiz eller i Storbritannien och arbetar i minst två olika EU/EES-länder, Schweiz eller Storbritannien ska anmälan i stället göras det till den myndighet som motsvarar Försäkringskassan i det land där den anställda bor. Då kommer den myndigheten att utreda vilket lands socialförsäkring den anställda ska omfattas av.

Arbete i ett konventionsland

Sverige har överenskommelser, så kallade socialförsäkringskonventioner med ett antal olika länder. Dessa konventioner samordnar och reglerar ländernas försäkringssystem i olika situationer. Huvudregeln är att en person ska kunna hänvisa till tid i Sverige. Detta kan behövas för att uppnå kvalifikationstider som kan finnas för rätt till ersättning. Sverige har idag socialförsäkringskonventioner med flera olika länder. Med vissa länder endast avtal om sjukvård. Läs mera hos Försäkringskassan.

Utsändning

Det finns dock möjlighet att stanna kvar i svensk socialförsäkring i vissa fall. Då betalar arbetsgivaren sociala avgifter (arbetsgivaravgifter) i Sverige. Detta gäller om anställningen finns kvar hos den svenska arbetsgivaren och personen är utsänd till ett annat land för att arbeta. För rätt att kvarstå i svensk socialförsäkring gäller generellt att utsändningstiden inte förväntas överstiga 12 månader. Om utsändningen är inom EU/EES, Schweiz eller Storbritannien får utsändningstiden inte beräknas överstiga 24 månader. Den utsända kan få stå kvar i utsändningslandets socialförsäkringssystem även under längre utsändningstid. I sådana fall ska det göras en dispensansökan till Försäkringskassan och detta bör göras redan vid utsändningstillfället. Det finns idag en praxis som säger att normalt sett ges dispens i fem år (gäller inte Storbritannien).

Gäller utsändningen till ett land som Sverige har socialförsäkringskonvention med, varierar utsändningstiden mellan 12 och 60 månader beroende på land. Om utsändningstiden redan från början beräknas överstiga den godkända utsändningstiden ska den anställda omfattas av arbetslandets lagstiftning från första dagen.

Utsändning inom EU/EES, Schweiz eller Storbritannien

Den anställda ska ha med sig ett intyg om tillämplig lagstiftning (A1) vid utsändning. Ansökan görs gemensamt av arbetsgivare och anställd hos Försäkringskassan på blankett 6220 Begäran om intyg A1/E101 eller konventionsintyg.

Vid kortare utsändningar kvarstår den anställda i svensk socialförsäkring i upp till 24 månader. Möjligheterna till dispens upp till 60 månader finns vid längre utsändningar (gäller inte Storbritannien).

Den utsända kan få stå kvar i utsändningslandets socialförsäkringssystem även under längre utsändningstid. I sådana fall ska det göras en dispensansökan till Försäkringskassan och detta bör göras redan vid utsändningstillfället. Det finns idag en praxis som säger att normalt sett ges dispens i fem år (gäller inte Storbritannien). Möjligheterna till dispens finns vid längre utsändningar.

Vid arbete i flera medlemsländer måste arbetet i bosättningslandet utgöra en väsentlig del, minst 25 %, för att den anställda ska kunna kvarstå i bosättningslandets socialförsäkring.

Personer som är anställda i ett medlemsland och egenföretagare i ett annat kan enbart ha socialförsäkring i det land där de får sin huvudsakliga inkomst.

Utsändning till länder utanför EU/EES, Schweiz eller Storbritannien

Om den anställda är utsänd till ett land utanför EU/EES, Schweiz eller Storbritannien, med vilket Sverige inte har en socialförsäkringskonvention, kvarstår den anställda i svensk socialförsäkring om utsändningsperioden inte är längre än 12 månader. Om utsändningstiden är mer än 12 månader lämnar den anställda svensk socialförsäkring.