Basbelopp

Index

I det allmänna pensionssystemet finns två olika index:

• inkomstindex 
• balansindex.

Prisbasbelopp och inkomstbasbelopp förändras i takt med inflationen och inkomstutvecklingen i Sverige. Inflationen mäts med hjälp av förändringen av konsumentprisindex (KPI) under en ettårsperiod. När priserna sjunker (deflation) innebär det att även prisbasbeloppen sänks.​​​​​​​

Inkomstindex

Fastställs av regeringen och är ett mått som visar hur den genomsnittliga inkomsten i Sverige förändras varje år och används för att beräkna räntan i pensionssystemet.​​​​​​​​​​​

​​​Balansindex

Garanterar att pengarna i systemet ska räcka. Varje år upprättas en balansräkning för pensionssystemet. Om skulderna är större än tillgångarna kan inte pensionerna följa löneutvecklingen. ​​​​​​​

Olika basbelopp

Det finns tre olika basbelopp som används i olika sammanhang:

• Prisbasbelopp (PBB).
• Förhöjt prisbasbelopp (FPBB)
• Inkomstbasbelopp (IBB). 

Prisbasbeloppen beräknas av Statistiska Centralbyrån och inkomstbasbeloppet av Pensionsmyndigheten, på uppdrag av regeringen. Fördelen med att använda basbelopp i stället för fasta krontal är att få en automatisk värdesäkring utan att behöva räkna om varje enskilt ersättningsbelopp varje år. Basbeloppen används även för beräkningar av ersättningar inom kollektivavtalade och tjänstepension och försäkringar.​​​​

​​​​​Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet bygger på konsumentprisindex och används bland annat för att fastställa inkomsttaket i försäkringar enligt lag och för att beräkna pensioner som ska betalas ut. Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

Prisbasbelopp påverkar pension och försäkringar enligt lag:

• Inkomsttaket 7,5 prisbasbelopp för de flesta socialförsäkringsersättningar – sjukpenning och tillfällig föräldrapenning, arbetsskadelivränta samt för antagandeinkomsten för sjukersättning och aktivitetsersättning.
• Inkomsttaket 10 prisbasbelopp för föräldrapenning vid barns födelse.
• Pensionsutbetalningar – tilläggspension fram till 66 år.

Prisbasbelopp påverkar ersättningar för tjänstepension och försäkringar enligt kollektivavtal:

• Lönegränsen 7,5 prisbasbelopp för sjuklön och ITP sjukpension.
• Lönegränsen 10 prisbasbelopp för föräldralön.
• Beräkning av ersättningen från Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL).
• Beräkning av familjeskydd från ITP.

Förhöjt prisbasbelopp

Även det förhöjda prisbasbeloppet bygger på konsumentprisindex och används bland annat för att beräkna pensionsgrundande inkomst och för ATP-poäng enligt reglerna för det gamla pensionssystemet. ATP-poäng beräknas fortfarande för personer födda 1938–1953, alltså det allmänna pensionssystemets så kallade mellangeneration. Deras allmänna pension enligt de nya reglerna omfattar även något som kallas tilläggspension och som består av sammanräknade pensionsrätter enligt det gamla folkpensionssystemet eller ATP-systemet. Ju äldre personen är, desto fler andelar tilläggspension.

Det förhöjda prisbasbeloppet påverkar även försäkringar enligt kollektivavtal:

• Beräkning av familjeskydd från ITPK.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet bygger på ett inkomstindex – som visar inkomstutvecklingen per individ i åldrarna 16–64 år. Syftet är att pensionerna ska utvecklas i samma takt som inkomsterna för de yrkesverksamma. Det som mäts är förändringar i inkomster som är pensionsgrundande, inklusive ersättningar från socialförsäkringen, a-kassa och utbetalda sjukersättningar.

När inkomstindex fastställts för ett visst år, fastställts därmed en procentuell ökning i förhållande till föregående år. Pensionsbehållningen i inkomstpensionssystemet (den som framgår av det orange kuvertet) räknas alltså upp med denna ökning, som fungerar som ”ränta”.

Inkomstbasbeloppet används också för allmän pension och för att fastställa pensionsgrundande belopp för till exempel barnår och påverkar enligt lag:

• Inkomsttaket 7,5 inkomstbasbelopp för den högsta pensionsgrundande inkomst (PGI).
• Inkomsttaket 8,07 inkomstbasbelopp för den allmänna pensionsavgiften.

Pensionsgrundande inkomst enligt reglerna räknas ut på ett speciellt sätt – årsinkomsten minus den allmänna pensionsavgiften. För den anställda som tjänar mer än 8,07 inkomstbasbelopp blir det dock inte högre pension – högsta PGI får ändå bara vara 7,5 inkomstbasbelopp.

Inkomstbasbeloppet påverkar tjänstepension och försäkringar enligt kollektivavtal:

• Lönegränsen 7,5 inkomstbasbelopp för tjänstepension och familjepension enligt ITP 2.
• Lönegränsen 7,5 inkomstbasbelopp för tjänstepension enligt ITP 1.
• Lönegränsen 20 och 30 inkomstbasbelopp för tjänstepension och familjepension enligt ITP 2 samt för sjukpension enligt både ITP 1 och ITP 2.

Historiska basbelopp

Basbeloppet kom till 1957 då riksdagen beslutade om ATP. Det första basbeloppet fastställdes till 4 200 kronor. Basbeloppet skulle spegla prisutvecklingen och användas vid beräkning och värdesäkring av pensioner.

Mellan 1960 och 1981 fastställdes basbeloppet för en månad i sänder på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget två månader tidigare. Prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. Sedan dess har användningen av basbelopp spridit sig till många andra områden.

År 2001 infördes inkomstbasbeloppet och storleken motsvarade då det förhöjda prisbasbeloppet. Inkomstbasbeloppet följer förändringarna i den allmänna inkomstnivån i samhället. Det som mäts är förändringar i inkomster som är pensionsgrundande, inklusive ersättningar från socialförsäkringen, a-kassa och utbetalda sjukersättningar. Innan inkomstbasbeloppet kom till år 2001 användes det förhöjda prisbasbeloppet åren 1995 – 2000 för beräkning av inkomsttaket för pensionsgrundande inkomst. För åren dessförinnan användes prisbasbeloppet.