Sjukförsäkring enligt lag

Sjukförsäkring enligt lag

​​​​​​​​​​​​​​​​​​Om den anställda blir sjuk eller skadad och får nedsatt arbetsförmåga kan hen ha rätt till sjuklön från arbetsgivaren. Sjuklön kan ges upp till 14 dagar vid varje ny sjukperiod. I början av sjukperioden gör arbetsgivaren ett karensavdrag på lönen. Från och med dag 15 i sjukperioden kan sjukpenning beviljas från Försäkringskassan.

Den som är yngre än 30 år och som på grund av sjukdom eller skada, har nedsatt arbetsförmåga under minst ett år, kan få aktivitetsersättning. Sedan 2017 kan hel sjukersättning i vissa fall beviljas från och med 19 års ålder. För den som har fyllt 30 men inte 66 år, och har stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan kan sjukersättning beviljas tillsvidare.​​​​​​​​​​​​​​ 

Sjuklönelagen

Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 kalenderdagarna när en anställd har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Det gäller för den som är tillsvidareanställd eller har en tidsbegränsad anställning som omfattar minst en månad. Den som är visstidsanställd under en kortare tid än en månad har rätt till sjuklön om hen har varit anställd i 14 dagar i följd. Flera anställningsperioder hos samma arbetsgivare får räknas samman, om uppehållet mellan dem inte är mer än 14 kalenderdagar.  

Sjuklönens storlek

Den anställdas sjuklön under sjuklöneperioden är 80 % av lönen. Detta gäller oavsett hur hög lönen är. Ett karensavdrag ska göras för varje sjukperiod.

Karensavdrag

Karensavdrag är ett avdrag som görs på sjuklön eller sjukpenning i samband med sjukfrånvaro. Detta motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka. Avdrag görs för varje timme som den anställda skulle ha jobbat om hen inte varit sjuk. Som veckoarbetstid räknas antalet arbetstimmar per helgfri vecka. Veckoarbetstiden, för den som har oregelbundna arbetstider, räknas ut i genomsnitt per månad.

Så här räknas sjukavdraget per timme ut för ersättningsdagarna i sjuklöneperioden: 20 % x månadslönen x 12 / 52 x veckoarbetstiden = sjukavdrag per timme. Läs mer i aktuellt kollektivavtal om hur beräkning av karensavdrag ska göras. ​​​​​​​

Särskilda regler vid återinsjuknande

Det händer att den anställda är tillbaka på jobbet efter att ha varit sjuk och sedan blir sjuk på nytt. Om detta sker inom fem kalenderdagar, räknas det som fortsättning på den tidigare perioden. Hen behöver alltså inte börja om med ett nytt karensavdrag. Arbetsgivaren räknar samman dagarna och betalar sjuklön för en sjukperiod om maximalt 14 dagar. ​​​​​​​

Max tio tillfällen med karensavdrag

Det finns ett tak för hur många karensavdrag den anställda kan ha. Hos en och samma arbetsgivare kan anställd ha max tio karensavdrag under tolv månader. Den som blir sjuk en elfte gång får ersättning med 80 % av lönen utan karensavdrag i sjuklöneperioden. ​​​​​​​

Särskilt högriskskydd

Vid sjukdom eller funktionsnedsättning som kan innebära sjukfall ofta, det vill säga fler än tio gånger under en tolvmånadersperiod, kan den anställda ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Det gäller också om den anställda varit sjuk minst 28 dagar i följd under en tolvmånadersperiod. Det innebär att den anställda kan slippa karensavdrag vid upprepade sjukfall.

Om den anställda har ansökt om och fått rätt till särskilt högriskskydd, kan arbetsgivare ansöka om ersättning för hela sjuklönekostnaden från Försäkringskassan. Läs mer hos Försäkringskassan.

Höga sjuklönekostnader

För alla arbetsgivare i Sverige fanns ett skydd mot höga sjuklönekostnader som togs bort den 1 juli 2024. Skyddet innebar att arbetsgivare kunde få ersättning för årliga sjuklönekostnader som översteg vissa nivåer. Ersättningen kräver ingen ansökan från arbetsgivaren, utan betalas ut automatiskt utifrån de uppgifter om sjuklönekostnader som arbetsgivaren redovisat i arbetsgivardeklarationen. Läs mer hos Försäkringskassan.

Eftersom ersättningen betalas ut på årsbasis i efterskott kommer den ersättning som betalas 2025 avse deklarerade sjuklönekostnader för perioden 1 januari 2024 – 30 juni 2024.

Sjukpenning

Alla som jobbar i Sverige och har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) på lägst 24 % av prisbasbeloppet kan ha rätt till sjukpenning från Försäkringskassan. Den anställdas sjukpenning räknas ut genom att  multiplicera SGI:n med faktor 0,97. Tak för inkomst vid beräkning av SGI är tio prisbasbelopp.

Sjukpenning på normalnivå är 80 % och sjukpenning på fortsättningsnivå är 75 % av SGI. Detta gör att ersättningsnivåerna blir 77,6 % av lönen respektive 72,7 %. Skattepliktiga förmåner eller semestertillägg får inte räknas in i SGI. Den som har haft sjukpenning i 364 dagar under en ramtid som består av de senaste 450 dagarna, behöver ansöka på nytt för att fortsätta få sjukpenning. 

Det finns två nivåer av sjukpenning efter dag 364 

• sjukpenning på fortsättningsnivå.
• sjukpenning på normalnivå.

Vid allvarlig sjukdom gäller sjukpenning på normalnivå som bestäms utifrån sjukdomen enligt kriterier från Socialstyrelsen. För att få sjukpenning krävs det att arbetsförmågan är nedsatt med minst 25 %. För att ha rätt till hel sjukpenning krävs att den anställda saknar arbetsförmåga. Andra sjukpenningnivåer som hen kan ha rätt till är 50 % eller 75 %.

• Aktuella belopp från Försäkringskassan

Aktivitets- och sjukersättning

Vid nedsatt arbetsförmåga under lång tid finns två olika ersättningar från Försäkringskassan, aktivitetsersättning och sjukersättning. Den som är yngre än 30 år och har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett år kan få aktivitetsersättning.

Om den anställda har en så svår funktionsnedsättning att hen sannolikt aldrig kommer att kunna arbeta kan hel sjukersättning beviljas från och med 19 års ålder. Den som har stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan och har fyllt 30 år men inte 66, kan få sjukersättning. För båda ersättningarna gäller att arbetsförmågan är nedsatt med minst 25 %. Andra nivåer är 50 %, 75 % eller 100 %.

Den inkomstrelaterade aktivitets- eller sjukersättningen beräknas på antagandeinkomsten. Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta årsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar från fem till åtta år och beror på personens ålder. En person som är 46 år eller yngre har en ramtid på åtta år, äldre personer har kortare ramtid.

Antagandeinkomst kan aldrig vara högre än 7,5 prisbasbelopp. Hel inkomstrelaterad aktivitets- eller sjukersättning beräknas som 64,7 % av antagandeinkomsten. Det är Försäkringskassan som betalar ut ersättningarna.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsgivaren kan få bidrag för att anlita experter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder. Läs mer hos Försäkringskassan.

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan innebär bestämda tidpunkter för Försäkringskassans prövning av den anställdas arbetsförmåga och rätt till sjukpenning. Sjukpenningen kan bytas ut mot rehabiliteringspenning under en arbetslivsinriktad rehabilitering.

• Till och med dag 90 i sjukperioden prövas möjlighet att arbeta i det ordinarie arbetet, med eller utan anpassning, eller annat arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder.
• Från dag 91–180 prövas arbetsförmågan mot annat arbete genom omplacering eller anpassade arbetsuppgifter hos arbetsgivaren.
• Från dag 181 i sjukperioden ska Försäkringskassan bedöma om den anställda kan arbeta på den vanliga arbetsmarknaden. 

Det finns några undantagssituationer för att prövningen kan skjutas upp och arbetsförmågan kan bedömas i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Undantagssituationer kan vara:

• Om det är troligt (övervägande skäl) att den anställda kommer att återgå till arbetet med samma arbetstid inom ett år, det vill säga senast dag 365 i sjukperioden.
• Om det finns särskilda skäl som talar för att den anställda kommer att återgå till arbetet hos sin arbetsgivare senast dag 550 i sjukperioden.
• Om den anställda har en allvarlig sjukdom eller får rehabilitering efter en olycka.
• Om den anställda har fyllt 63 år.

För sjukersättning gäller särskilda regler för den anställda som har fyllt 60 år och 11 månader. Arbetsförmågan ska bedömas mot normalt förekommande arbeten som anställd har erfarenhet av under de senaste femton åren eller mot andra lämpliga arbeten som är tillgängliga. Anställd som inte har arbetat de senaste femton åren bedöms enligt ordinarie sjukersättningsregler. Läs mer hos Försäkringskassan.