Utländska medborgare

Utländska medborgare

En utländsk medborgare som har både arbets- och uppehållstillstånd i Sverige har oftast samma försäkringsskydd som svenska medborgare, både enligt lag och kollektivavtal.

Internationella förordningar, EU-förordningar, avtal samt Socialförsäkringsbalken (SFB) styr om och hur en person är försäkrad i Sverige. Förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen EU-förordning 883/2004 eller EEG nr 1408/71 (äldre version) och avtal finns till för att avgöra vilket lands lagstiftning som ska tillämpas. Hen kan inte omfattas av två länders lagstiftning samtidigt. Om hen omfattas av ett annat lands lagstiftning begränsas de förmåner hen kan ha genom den svenska lagstiftningen. Bosättningsbaserade förmåner omfattar olika typer av grundbidrag och ska garantera att den som flyttar hit kan ha en skälig levnadsstandard. Detta kan gälla när hen bor i Sverige. ​​​​​​​

Bosättningsbaserade förmåner

• Sjukvård, rehabilitering och särskilt bidrag.
• Subvention av tandvård för vuxna.
• Ersättning enligt gränssjukvårdsförordningen.
• Sjuk och aktivitetsersättning i form av garantiersättning.
• Föräldrapenningens garantinivå, barnbidrag och förlängt barnbidrag.
• Bidrag vid utlandsadoption under vissa förutsättningar.
• Underhållsstöd och efterlevandepension.
• Bostadsbidrag och bostadstillägg.
• Garantipension.
• Äldreförsörjningsstöd samt pensionstillägg för långtidsvård av sjukt eller barn med funktionsnedsättning.
• Assistansersättning, handikappersättning, vårdbidrag och bilstöld för personer med funktionsnedsättning.

Den som är folkbokförd i Sverige anses vara bosatt här, men det är ingen garanti att hen får ersättning. Försäkringskassan gör alltid en egen, oberoende bedömning. Den som sökt uppehållstillstånd har rätt till förmåner tidigast från dagen då uppehållstillståndet började gälla. Om hen får tillståndet retroaktivt kan hen få förmåner för maximalt tre månader bakåt i tiden. Medborgarskap kan ha betydelse för när i tid hen får tillgång till förmånerna.​​​​​​​

Arbetsbaserade förmåner

Arbetsbaserade förmåner kan den anställda ha rätt till om hen arbetar eller har arbetat i Sverige. Att tänka på är att hen kan vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige utan att ha rätt till de bosättningsbaserade förmånerna.

• Graviditetspenning.
• Föräldrapenning på grund och sjukpenningnivå och tillfällig föräldrapenning.
• Sjukpenning och arbetsskadeersättning.
• Rehabilitering och rehabiliteringsersättning samt bidrag till arbetshjälpmedel.
• Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning.
• Närståendepenning, efterlevandeskydd, omställning.
• Tilläggspension (före detta ATP), inkomstpension och premiepension, barnpension.

Kollektivavtalade försäkringar

Utländska arbetare och tjänstemän som arbetar för en svensk arbetsgivare med kollektivavtal, samt är anställd att utföra arbete i Sverige, har samma pensioner och försäkringar genom jobbet som sina svenska kollegor. Detta gäller oavsett om den anställda omfattas av svensk socialförsäkring eller inte. ​​​​​​​​​​​​​​

Exempel på när kollektivavtalade försäkringar inte gäller

De svenska kollektivavtalade pensionerna och försäkringarna gäller inte för till exempel en finsk medborgare som bor och jobbar i Finland och som omfattas av finsk socialförsäkring, även om hen blir anställd av en svensk arbetsgivare.

Ansökan om undantag - utländska medborgare

Det finns ingen generell möjlighet att undantas från Avtalspension SAF-LO och ITP för utländska medborgare som har tjänstepensionsförsäkringar i hemlandet. Frågor om arbetare hänvisas till Fora. Inom ITP går det att ansöka om temporärt undantag. Detta kan vara aktuellt för den som ska arbeta i ett dotterbolag i Sverige i några år och som redan har sin tjänstepension ordnad i hemlandet. Ansökan om temporärt undantag från ITP görs till ITP-nämnden. Temporärt undantag kan beviljas som mest tre år i taget under maximalt sex år sammanlagt.

Utländska arbetsgivare med tillfällig verksamhet i Sverige

Läs om vad som gäller för arbetsgivare och anställda när utländska arbetsgivare bedriver tillfällig verksamhet i Sverige.

• Utländska arbetsgivare med tillfällig verksamhet i Sverige

Utbetalning av tjänstepension

Det pensionsbolag som förvaltar tjänstepensionen kontaktar den anställda några månader före 65-årsdagen eller före 66-årsdagen för den som omfattas av ITP 1. Hen får tjänstepension i förhållande till inkomst och den tid hen tjänat in den. Den som lämnar Sverige och flyttar tillbaka till hemlandet har kvar rätten till tjänstepensionen som tjänades in då hen omfattades av kollektivavtalet.

I Sverige går det inte att ta ut sin tjänstepension oavsett ålder som i vissa andra länder. Inte förrän den anställda har fyllt 55 år och går ner helt eller delvis i tid kan dessa pengar betalas ut. Den anställda måste meddela sin adress om hen lämnar Sverige. Den behöver aktuellt pensionsbolag för att kunna betala ut tjänstepensionen. Den som vill ansöka om uttag av tjänstepension före 65 år eller före 66 år för den som omfattas av ITP 1 måste kontakta aktuellt pensionsbolag direkt. Pensionsbolagen kan begära att få se ett levnadsintyg vid utbetalning för personer bosatta utomlands.

Finansiering av försäkringarna

Det är arbetsgivaren som betalar in premierna till de kollektivavtalade försäkringarna.

Medborgarskapets betydelse

Svenskt medborgarskap är inte längre ett villkor för att omfattas av det svenska trygghetssystemet, men bara svenska medborgare har en absolut rätt att bo och arbeta här i landet.

EU/EES och Schweiz

Som EU/EES och Schweiz medborgare har man rätt att arbeta i Sverige utan arbetstillstånd eller uppehållstillstånd men stannar man längre tid än 3 månader ska man registrera sig hos Migrationsverket för uppehållsrätt. Som EU/EES-medborgare har man uppehållsrätt om man kan försörja sig själv genom arbete, studier, driver eget företag eller har tillräckliga medel. Inom Norden finns inga krav på uppehålls- eller arbetstillstånd. Man måste dock folkbokföra sig hos Skatteverket.

Övriga länder

Medborgare utanför EU/EES eller Schweiz behöver både uppehållstillstånd och arbetstillstånd i Sverige. Ofta behöver de även visum. Migrationsverket informerar om arbets- och uppehållstillstånd i Sverige medan utrikesdepartementet har hand om visumfrågorna. De som har permanent uppehållstillstånd (PUT) och är folkbokförda i Sverige har i princip samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare.

Förordningar och konventioner

EU-förordningar är rättsakter som tillämpas i alla länder inom EU. Sverige har också träffat avtal med länder utanför EU, så kallade konventioner. EU-förordning 883/2004, internationella konventioner och nationell rätt avgör bland annat i vilket land en person ska vara socialförsäkrad. Vilket regelverk som ska tillämpas och vilket lands lagstiftning en person omfattas av beror på i vilket land hen bor och arbetar.

EU/EES-bestämmelser

För medborgare, flyktingar, statslösa och deras familjer som flyttar till Sverige från EU/EES-området gäller speciella bestämmelser. En sådan bestämmelse är förordningen EG 883/71 och EG nr 883/2004 om social trygghet för anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar som flyttar för att arbeta i ett annat land inom EU/EES-området. Schweiz följer förordningen EG 883/ 2004. Förordningens personkrets omfattar även varaktigt bosatta ”tredjelandsmedborgare”, det vill säga medborgare i annat land än konventionsland.

Huvudregeln är att man ska omfattas av arbetslandets lagstiftning. Det innebär att man omfattas av svensk lagstiftning trots att man inte bor i Sverige om man arbetar här. Alltså ska den som kommer från EU/EES-länder och Schweiz behandlas enligt samma principer som svenskar när de arbetar i Sverige. De får också rätt att tillgodoräkna sig tid och rättigheter i ett annat EU/EES-landsförsäkring och kan snabbare få tillgång till försäkringsförmåner i Sverige. Ett exempel där man kan lägga ihop arbete i ett annat EU/EES-land för att uppfylla ett kvalifikationskrav är det 240 dagars arbetskrav som gäller för att få föräldrapenning motsvarande 80 procent av inkomsten.​​​​

För tillämpning av förordning 883/ 2004 finns en så kallad tillämpningsförordning 987/2009. Detsamma gäller för 1408/71 som har tillämpningsförordning 574/72. Förordningarna omfattar fler förmåner än de som omfattas av socialförsäkringslagen.

Nordiska konventionen

De nordiska länderna täcks av EU-förordningen 883/2004 som har företräde framför den nordiska konventionen. Konventionen ger extra förmåner som förordningen 883/2004 inte ger, exempelvis bättre ersättning vid sjuktransporter.

Gränsarbete i Norden

Särskilda regler gäller för den som är gränsarbetare. En gränsarbetare definieras inom EU som en person som arbetar i ett medlemsland, bor i ett annat och som åker hem minst en gång i veckan. När det gäller gränsarbetare mellan Finland, Norge och Sverige avses dem som bor och arbetar i vissa utpekade gränskommuner. Information om vilka kommuner som avses finns på Skatteverkets webbplats. 

När det gäller gränsarbetare mellan Danmark och Sverige har kommunen inte någon betydelse. Gränsarbetare från Danmark, Finland eller Norge har rätt till tillfällig föräldrapenning från Sverige för vård av barn i hemlandet. Det är ett exempel på en arbetsbaserad förmån som kan betalas ut till någon som aldrig varit bosatt i Sverige. Barnet som ska tas hand om behöver inte ha satt sin fot här. Vanligtvis uppkommer behovet av tillfällig föräldrapenning för gränsarbetare vid daglig pendling över gränsen till Sverige för att arbeta.

Medborgare utanför EU/EES

Medborgare utanför EU/EES och Schweiz Utländska medborgare som inte kommer från Norden och EU/EES-området eller Schweiz, och som inte heller har permanent uppehållstillstånd ska ha arbetstillstånd för att ha rätt till arbetsbaserade förmåner. Arbetstillståndet ges för viss tid och det kan avse ett visst slags arbete och kombineras med villkor. Utbetalning av förmåner kan ske tidigast från den dag arbetstillståndet börjar gälla. Om tillståndet beviljats retroaktivt kan utbetalning ske högst tre månader tillbaka i tiden. Begränsningen gäller inte arbetsskadeersättning.

Övriga socialförsäkringskonventioner

Socialförsäkringskonventionerna är uppbyggda enligt samma principer som förordning 883/2004 och de är till för att ge den som flyttar från ett land till ett annat kontinuerligt försäkringsskydd. Genom att ge den som arbetar eller vistas i ett konventionsland förmåner som vederbörande annars inte skulle ha rätt till, säkerställa intjänade pensionsrätter, garantera att rättigheter som har tjänats in i det ena landet bevaras vid flyttning till det andra landet och kan göras gällande där när ett försäkringsfall inträffar. Sverige har konventioner om social trygghet mellan olika länder.

Förordningen 1408/71 och 883/2004 har företräde framför trygghetskonventioner mellan enstaka EU/ EES-länder och Schweiz. Om konventionen skulle ge en individ en större förmån har konventionen företräde. Konventionsbestämmelser som gällt innan 1408/71 och 883/2004 trädde i kraft kan dock fortsätta att vara tillämpliga om de tagits upp i en bilaga till förordningen. Framför allt vid pensionering i Sverige kan det vara intressant att undersöka vad som gällt även tidigare. Vissa konventioner, till exempel den marockanska, omfattar alla huvudtyper av socialförsäkringsförmåner, medan andra – med till exempel USA och Kanada – endast omfattar pensionsförmåner. Sverige har också träffat överenskommelser, som endast omfattar sjukvård. De ger rätt till sjukvård när en medborgare från dessa länder vistas tillfälligt i Sverige. Enligt den svensk-franska konventionen gäller vissa regler enbart för svenska och franska medborgare samt för medborgare i länder med vilka både Sverige och Frankrike har träffat en konvention samt för personer som härleder en rätt från medborgare i sådana länder. Bestämmelserna om utsändning däremot gäller för alla personer oavsett nationalitet. I alla konventioner finns bestämmelser om utsändning.

​De är inte alltid utformade på samma sätt men avsikten är i samtliga fall att göra det möjligt för utsända att under viss tid fortsätta att tillhöra socialförsäkringen i utsändningslandet. Utsändningstiden kan variera från 12 till 60 månader.

Utsänd till Sverige

En person som kommer från ett EU/EES land som ska arbeta i Sverige som utsänd, kan kvarstå i sitt hemlands socialförsäkring i 24 månader. För det krävs en särskild utfärdad och ifylld blankett/intyg av hemlandets socialförsäkringsmyndighet.

​​​​​Huvudregeln inom EU/EES och Schweiz är att medborgare har rätt till landets sjukvård. För att få tillgång till svensk allmän sjukvård krävs EU-kortet (det europeiska sjukförsäkringskortet) och en giltig ID-handling. Patientavgifter som svenska medborgare betalar för sjukvården betalas även för en utsänd EU-medborgare.

Utsända från andra konventionsländer har också möjlighet att kvarstå i sitt hemlands socialförsäkring i 12 till 60 månader beroende på vilken socialförsäkringskonvention som gäller. De måste ha motsvarande blankett eller intyg från sitt hemlands socialförsäkringsmyndighet. Efter det att utsändningstiden har upphört ska man därefter tillhöra svensk socialförsäkring. Dock finns det möjlighet att begära dispens så att utsändningstiden förlängs utöver den fastställda utsändningstiden. Reglerna kring detta finns i respektive lands konvention som finns att få via Skatteverket.

När måste man folkbokföras

Tänker man bosätta sig i Sverige under minst ett år ska man folkbokföras hos det lokala skatteverket som aviserar om inflyttningen till andra myndigheter, bland annat Försäkringskassan. Icke-nordiska medborgare ska vanligtvis ha ett uppehållstillstånd innan de folkbokförs.

Den som bosätter sig i Sverige och som inte är folkbokförd här ska anmäla sig till Försäkringskassan på den ort där han eller hon bor. Den som enbart ska arbeta i Sverige kan anmäla sig till Försäkringskassan men det är inte nödvändigt. Anmälan görs till Försäkringskassan på den ort där man tillbringar sin dygnsvila.

Vid kortare uppdrag i Sverige och om man inte bor i Sverige, gör man anmälan till Försäkringskassan där man arbetar. Försäkringskassan bedömer om man får ersättning från kassan när det blir aktuellt. De allmänna försäkringarna gäller automatiskt om grundkraven är uppfyllda. Ingen särskild anmälan behövs med undantag för den inkomstrelaterade ersättningen från arbetslöshetskassa som kräver att man är medlem i en sådan.

Det är hos Försäkringskassan man söker om bland annat ersättning vid sjukdom och föräldrapenning. Sjuk- och arbetsskadeanmälan ska göras direkt till arbetsgivaren. Hos Pensionsmyndigheten ansöker man om ålders- och efterlevandepensioner.