Hållbarhet inom Avtalats rådgivningstjänst
Hållbarhet inom Avtalats rådgivningstjänst
Under 2022 infördes nya bestämmelser om hållbarhetsrelaterade upplysningar i IDD-regelverket som Avtalats rådgivningstjänst omfattas av. Det innebär att Avtalat ska ta hänsyn till dina önskemål om hållbarhet i rådgivningen, så kallade hållbarhetspreferenser. Du ska även få en förklaring till hur vi kan tillgodose dina önskemål kring hållbarhet i relation till hur du vill placera dina pengar.
EU:s övergripande klimatmål är att EU ska vara koldioxidneutralt senast år 2050. Detta ska ske genom att
- öka andelen hållbara investeringar
- främja långsiktighet
- göra det tydligare vad som är hållbart.
För att uppnå detta så har EU upprättat olika förordningar där de nya EU-reglerna syftar till att underlätta och förtydliga rådgivningen kring hållbarhet. Den finansiella rådgivaren (Avtalat) ska förklara skillnaden mellan:
- huvudsakliga negativa konsekvenser för hållbarhetsfaktorer (engelska: Principal Adverse Impact, PAI).
- hållbara investeringar enligt EU:s förordning om hållbarhetsrelaterade upplysningar − även kallad disclosureförordningen (SFDR).
- miljömässigt hållbara investeringar enlig EU:s taxonomiförordning (EU-taxonomin).
Dessa områden kan användas enskilt eller kombineras för att fastställa dina önskemål kring hållbarhet. Om det inte skulle finnas någon sparprodukt i utbudet som motsvarar dina önskemål kring hållbarhet finns det möjlighet för dig att anpassa dina önskemål. Råden ska alltid vara lämpliga för dig.
I Avtalats rådgivningstjänst hämtar vi in och tar hänsyn till dina önskemål kring hållbarhet. Vi beskriver också hur vår rådgivning svarar mot dina önskemål. Du som användare märker det genom att du i rådgivningen får möjlighet att ge uttryck för dina önskemål kring tre olika hållbarhetsområden. Regelverket är nytt och företagens inrapportering av hållbarhetsinformation är i många fall inte komplett. Det innebär att vi i dagsläget kan behöva be dig att ompröva dina önskemål.
Fördjupad information
Ett centralt begrepp inom hållbarhet är ESG. Det står för
- ”E”= Miljöaspekter (Environment), det vill säga begränsning av eller anpassning till klimatförändringar, hållbar användning av naturresurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av miljöföroreningar, skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
- ”S”= Social hållbarhet (Social sustainability), det vill säga att bolag ska skötas på ett sunt och ansvarsfullt sätt och bland annat ta hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, jämställdhet, social integration och minoriteters rättigheter.
- ”G”= Bolagsstyrning (Governance), det vill säga styrelsens ansvar och sammansättning. I det ingår bolagens riskhantering, efterlevnad och transparens av exempelvis skatteregler och bekämpning av korruption och mutor.
Förordningen trädde i kraft i mars 2021 och anger bland annat hur fondbolag, pensionsbolag och finansiella rådgivare ska informera sina investerare och kunder om ESG-faktorer. Av informationen ska exempelvis framgå i vilken utsträckning en fond tar hänsyn till hållbarhet, samt hur den påverkar miljön och sociala faktorer. Syftet med förordningen är att öka transparensen kring hållbarhet, förenkla finansiering av tillväxt på ett hållbart sätt och bekämpa så kallad Greenwashing (grönmålning, det vill säga när bolag felaktigt påstår sig vara hållbara).
Det är fondbolagen och pensionsbolagen, som utifrån SFDR:s definition av vad som utgör en hållbar investering, sätter upp kriterier för vad som ska anses som hållbart eller inte. De ska även informera om hur stor andel av sparprodukten som består av hållbara investeringar. I bedömningen klassas hela företaget som hållbart även om endast en del av verksamheten bidrar till ett hållbarhetsmål. Eftersom gränsdragningar kring hållbara investeringar kan vara olika för olika sparprodukter är det inte säkert att de går att jämföra på ett rättvisande sätt.
Taxonomiförordningen trädde i kraft 1 januari 2022 och ska tillämpas fullt ut av finansiella företag först 1 januari 2024. Detta är en standard inom EU för att avgöra om en ekonomisk verksamhet kan ses som miljömässig hållbar. Syftet är att hjälpa dig att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Genom att ange hur stor andel av investeringarna som ska vara placerade i verksamheter som är förenliga med taxonomin kan du som kund styra ditt kapital till mer miljömässigt hållbara verksamheter. EU-taxonomin är endast delvis klar, vilket innebär att andelen i en sparprodukt som är förenlig med taxonomin inledningsvis kommer att vara lägre. Med tiden väntas den andelen öka.
Enligt Taxonomiförordningen ska en ekonomisk verksamhet anses vara miljömässigt hållbar om den
- bidrar väsentligt till ett eller flera av sex fastställda miljömål
- inte orsakar betydande skada för något av miljömålen
- uppfyller vissa sociala minimikrav kopplade till mänskliga rättigheter och arbetsrätt
- är i enlighet med de tekniska granskningskriterierna som är satta för ett specifikt miljömål.
Det är fondbolagen och pensionsbolagen som delar in sina produkter i olika klasser enligt punkterna ovan. De ska även informera om hur stor andel av sparprodukten som består av hållbara investeringar.
Med miljömässigt hållbar investering menas en investering i en ekonomisk verksamhet som bidrar till ett miljömål, ett socialt mål, en investering i humankapital eller ekonomiskt eller socialt missgynnade grupper. En förutsättning är att investeringen inte orsakar betydande skada för något av miljömålen.
Hållbarhetspreferenser består av dina val eller din önskan om att spara i olika former av hållbarhetsklassade finansiella produkter.
För att vi ska kunna ge dig ett förslag på hur du ska placera dina pengar med hänsyn till dina önskemål, behöver vi ställa några frågor kring vad du tycker är viktigast. Frågorna behandlar tre olika hållbarhets områden:
- produkter med någon andel i miljömässigt hållbara investeringar enligt EU:s taxonomi
- produkter med någon andel andra hållbara investeringar som består i hållbara investeringar (miljö och socialt)
- produkter som tar hänsyn till investeringarnas eventuella negativa påverkan/konsekvenser på miljörelaterade eller sociala faktorer, exempelvis utsläpp av växthusgaser eller koldioxidavtryck
En del av SFDR handlar om hur verksamheten i ett företag påverkar omvärlden på ett negativt sätt, bland annat miljön, arbetsförhållanden och sociala villkor. Det är i dag inte tvingande att lämna information om huvudsakliga negativa konsekvenser och hur dessa har hanterats för alla sparprodukter. Det är därför inte säkert att den informationen finns tillgänglig på marknaden.